Så utvecklas arbetsmarknaden 2025 - 2026

Publicerad: 2024-12-17

Arbetsgivarna ser något ljusare på framtiden. Men det tar längre tid för den svenska arbetsmarknaden att återhämta sig än vad många bedömare väntat sig, visar Arbetsförmedlingens senaste prognos. Här får du koll på utvecklingen bransch för bransch och länsvis.

Handelns arbetsgivare tillhör de mest optimistiska i undersökningen när det gäller deras syn på hur efterfrågan kommer att utvecklas.

Handeln tillhör de mest optimistiska när det gäller synen på hur efterfrågan kommer att utvecklas.

Lågkonjunkturen har bitit sig fast och återhämningen på arbetsmarknaden går därför långsammare än vad de flesta bedömare tidigare trott. Både arbetslöshet och varsel ligger fortfarande på relativt höga nivåer.

­– I vår prognos ser vi att ekonomin kommer att vända uppåt under 2025. Det innebär att ökningen av antalet arbetslösa stannar av under året och ju längre in i prognosperioden vi kommer förstärks arbetsmarknaden succesivt. Andelen arbetslösa kommer dock fortsatt att ligga kvar på en högre nivå än före lågkonjunkturen, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Hur ser företagens anställningsplaner ut?

– Alla näringsgrenar väntar sig en ökad efterfrågan på deras varor och tjänster, framförallt på längre sikt. Exempelvis har bygg- och industribranschen positiva förväntningar på en ökad efterfrågan under de kommande sex månaderna, men i ännu högre grad på längre sikt. I takt med att ekonomin stärks ökar också företagens behov av arbetskraft och företagen har även positiva anställningsplaner på ett års sikt, även om vi vet att anställningar sker med en viss fördröjning. Samtidigt uppger en majoritet av arbetsgivarna i undersökningen att de upplevt problem att rekrytera personer med önskad kompetens.

Vilka branscher får det fortsatt tufft?

– Flera branscher har drabbats hårt av lågkonjunkturen, till exempel byggsektorn och de sektorer som är nära knutna till hushållens konsumtion, exempelvis handeln. I takt med att ekonomin kommer igång och konsumtionen ökar kommer vi se en ökad rekrytering i de flesta branscher.

Är det stora regionala skillnader?

– Vi ser fortsatt att det är stora skillnader mellan olika delar av landet. I norra Sverige, till exempel i Västerbotten och Norrbotten, har arbetslösheten legat på väldigt låga nivåer även under lågkonjunkturen. Där är risken stor att det blir fortsatt svårt att hitta arbetskraft med efterfrågad kompetens. I södra Sverige och i storstadsområdena har arbetslösheten ökat mer. När ekonomin nu stärks ser vi att behovet av arbetskraft ökar även där.

Hur ska arbetsgivare hitta rätt kompetens?

– Att hitta exakt den kompetens man söker kan vara svårt, så arbetsgivarna måste våga att bredda sin rekrytering. Det kan handla om att se över vilka kompetenser som faktiskt behövs och en ökad flexibilitet till kraven på erfarenhet eller utbildning. Man kan också se över vilka möjligheter man som arbetsgivare själv har att utbilda internt. Det kan också vara läge att anställa personer med en subventionerad anställning från Arbetsförmedlingen.

Byggnäringen har drabbats hårt av räntehöjningarna under 2022 och 2023. De höga räntenivåerna har minskat efterfrågan samtidigt som finansierings- och byggkostnaderna ökat.

Sysselsättningstillväxten inom bygg och anläggning dämpades 2023 och under 2024 har antalet sysselsatta minskat påtagligt. Byggnäringen hade störst sysselsättningsminskningar på den svenska arbetsmarknaden under de tre första kvartalen 2024. Räntorna började dock minska under samma period.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar byggnäringens arbetsgivare viss tillförsikt inför 2025. Byggföretagen signalerar optimism om hur de tror att efterfrågan på deras byggtjänster kommer att utvecklas under året. I synnerhet gäller det den andra halvan av 2025.

Däremot har byggföretagen i undersökningen något mindre optimistiska anställningsplaner. Det tyder på viss försiktighet bland arbetsgivarna när det gäller att anställa ny personal, även bland de som förväntar sig att möta en ökad efterfrågan på sina tjänster.

De svenska hushållens levnadskostnader har ökat mycket under flera år, både till följd av hög inflation och ökade bolånekostnader. Under 2024 har inflationstakten dämpats till historiskt mer normala nivåer och bolånekostnaderna har börjat minska.

Hotell- och restaurangnäringen har påverkats tydligt av hushållens ökade levnadskostnader. Sysselsättningstillväxten inom hotell och restaurang var mycket stark 2022 men har därefter bromsat in påtagligt, både 2023 och 2024.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar hotell- och restaurangnäringens arbetsgivare viss tillförsikt inför 2025.

Hotell- och restaurangföretagen signalerar optimism om hur de tror att efterfrågan på deras tjänster kommer att utvecklas under 2025, åtminstone för den andra halvan av året.

Däremot redovisar arbetsgivarna i undersökningen något mindre optimistiska anställningsplaner. Det tyder på viss försiktighet när det gäller att anställa ny personal, även bland de som förväntar sig att möta en ökad efterfrågan.

Transportnäringen påverkas av många olika delar av svensk ekonomi. Näringen inkluderar land-, sjö- och luftbaserade transporter, med näringsgrenar inriktade mot såväl gods- som passagerartrafik. Godstrafiken har nära kopplingar till många andra näringar, med lagerhållning och logistik som centrala tjänster.

En viktig koppling är den till industrin och därmed svensk export. Under de senaste årens lågkonjunktur har efterfrågan från svenska företag och hushåll varit svag medan exporten balanserat den annars svaga efterfrågan i ekonomin. Sysselsättningstillväxten inom transport vändes till minskningar 2023 och minskningstakten har tilltagit 2024.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar transportnäringens arbetsgivare viss tillförsikt inför 2025. Transportföretagen signalerar optimism om hur de tror att efterfrågan på deras tjänster kommer att utvecklas under 2025, framför allt för den andra halvan av året.

Däremot har arbetsgivarna något mindre optimistiska anställningsplaner. Det tyder på viss försiktighet när det gäller att anställa ny personal, även bland de företag som förväntar sig att möta en ökad efterfrågan på sina tjänster.

De svenska hushållens levnadskostnader har ökat mycket under flera år, både till följd av hög inflation och ökade bolånekostnader. Under 2024 har inflationstakten dämpats till historiskt mer normala nivåer och bolånekostnaderna har börjat minska.

Handeln har påverkats tydligt av hushållens ökade levnadskostnader. Sysselsättningstillväxten inom näringen var förhållandevis stark 2022. Tillväxten dämpades 2023 och har minskat under de tre första kvartalen 2024.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar handelns arbetsgivare tydligt ökad optimism inför 2025. Handelsföretagen signalerar optimism om hur de tror att efterfrågan på deras tjänster kommer att utvecklas under 2025, inte minst för den andra halvan av året.

Handelns arbetsgivare tillhör de mest optimistiska i undersökningen när det gäller deras syn på hur efterfrågan kommer att utvecklas. Däremot är andelen som planerar för ett ökat antal anställda betydligt färre. Det tyder på försiktighet när det gäller att anställa ny personal, även bland de företag som förväntar sig att möta en ökad efterfrågan.

Svensk industri är mångfacetterad och har betydande produktion av exempelvis maskiner, elektronik och livsmedel. Exportberoendet varierar men för näringen i sin helhet är både den inhemska efterfrågan och exportmarknaden viktiga.

Under de senaste årens lågkonjunktur har efterfrågan från svenska företag och hushåll varit svag medan exporten balanserat den annars svaga efterfrågan i ekonomin. Sysselsättningstillväxten inom industrin dämpades 2023 och har vänts till minskningar under de tre första kvartalen 2024.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar industrinäringens arbetsgivare viss tillförsikt inför 2025. Industriföretagen signalerar optimism om hur de tror att efterfrågan på deras tjänster kommer att utvecklas under 2025, framför allt för den andra halvan av året.

Däremot har arbetsgivarna något mindre optimistiska anställningsplaner. Det tyder på viss försiktighet när det gäller att anställa ny personal, även bland de företag som förväntar sig att möta en ökad efterfrågan.

Näringen information och kommunikation domineras av it-konsulter, som i stor utsträckning säljer sina tjänster till andra företag. I näringen ingår till exempel även förlagsverksamhet, telekommunikation och olika typer av informationstjänster.

Sysselsättningstillväxten inom information och kommunikation har varit stark under flera år men trenden har vänts till relativt stora minskningar under de tre första kvartalen 2024.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar arbetsgivarna inom näringen påtagligt större optimism inför 2025 jämfört med den utveckling de redogör för att de upplevt under de senaste sex månaderna.

Information och kommunikation är den näring som är mest optimistisk i undersökningen. Det gäller både näringens förväntningar på den efterfrågan de kommer att möta liksom de egna anställningsplanerna.

Jord- och skogsbruket sysselsätter knappt två procent av de anställda på svensk arbetsmarknad. Näringen påverkas i betydande utsträckning av speciella förutsättningar som världsmarknadspriser, säsongsanställningar och väder.

Jord- och skogsbrukets betydelse på arbetsmarknaden minskade drastiskt under det förra seklet, men under de senaste årtiondena har minskningen av antalet sysselsatta planat ut. Under 2020-talet har sysselsättningen dock fortsatt att minska.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökning är det jämförelsevis få arbetsgivare som är representerade från jord- och skogsbruket. Det gör att resultaten är förknippade med större osäkerhet.

Arbetsgivarna inom jord- och skogsbruk visar inte någon ökad optimism inför 2025, åtminstone inte om man jämför med samma säsong 2024. Det avviker mot övriga näringar i undersökningen.

Även den offentliga sektorn har påverkats av de senaste årens lågkonjunktur och höga inflation. Ekonomin i kommuner och regioner har försämrats av kostnadsökningar och finanspolitiken har varit återhållsam för att motverka inflationen.

Satsningar på rättsvårdande myndigheter och försvaret har dock gjort att anställningsbehoven ökat inom delar av den offentliga sektorn. Antalet sysselsatta inom vård- och omsorgssektorns har också ökat de senaste åren, men i betydligt svagare takt.

Inom utbildningssektorn har sysselsättningen dock minskat påtagligt i år. Under 2025 förväntas den offentliga konsumtionen totalt sett öka jämfört med de senaste åren. I Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar de offentliga arbetsgivarnas framtidsutsikter fortsatta skillnader i utvecklingen mellan de olika delarna av den offentliga sektorn.

Totalt sett är den offentliga sektorn den näringen med minst positiva anställningsplaner inför 2025. Det beror på att utbildningssektorn har många fler arbetsställen som planerar för att minska antalet anställda. Det kan förklaras av kommunernas ansträngda ekonomi och små årskullar bland förskolornas yngsta barn.

Tre frågor om framtidsutsikterna

film
/

1 minut 5 sekunder

Arbetsförmedlingens analyschef Eva Samakovlis svarar på tre frågor om hur arbetsmarknaden utvecklas 2025-2026.

Mer information

Läs rapporten om utvecklingen på Sveriges arbetsmarknad i sin helhet här i våra nedladdningsbara pdf:er.

Utvecklingen på arbetsmarknaden 2024 - 2026, pdf

Utvecklingen på arbetsmarknaden 2024 - 2026 - län för län, pdf